Bakgrund
Zonkartan upprättades ursprungligen av Riksförbundet Svensk Trädgård föregångare Sveriges Pomologiska Förening för att hjälpa äppelodlare med härdighetsanvisningar.Kartan publicerades första gången 1910. Zonkartan kompletterades 1961 med en Växtatlas Som beskrev härdigheten för en mängd vedartade växter. Den senaste uppdateringen av atlasen gjordes 1993 och förutom zonkartan med sina åtta zoner innehåller den härdighetsbeskrivningar för vedartade prydnadsväxter och fruktträd. (Läs mer om och beställ Växtatlas)

Fem experter gjorde varsitt inlägg kring klimatfrågan och zonkartan:

• Markku Rummukainen, professor, SMHI, om Klimatet i förändring
  
• Henrik Eckersten, professor, SLU, institutionen för Växtproduktionsekologi, om Klimatförändringens påverkan på grödors tillväxt
• Rune Bengtsson, hortonom, AgrD, försöksledare SLU/CBM om Den svenska zonkartan i praktiken
• Gustav Redalen, professor i trädgårdsvetenskap, fackchef Det norske Hageselskap om Erfarenheter från arbetet med den norska zonkartan
• Mattias Iwarsson, fil lic, växtsystematiker SLU/CBM, Rapport från den tidigare revisionen av Zonkartan 1993
  

Elisabeth Svalin Gunnarsson, förbundssekreterare, Svensk Trädgård, var samtalsledare. Hon avslutade diskussion med att konstatera: Det finns ett behov och en möjlighet att revidera zonkartan i kombination med en betydligt större tyngd på råd och anvisningar. Som ett första steg ska vi försöka samlas i ett nordiskt möte och arbeta vidare med kontakterna med SMHI och de andra mätinstituten, kanske också med trädgårdsbranschen.
I Svensk Trädgård ska vi fundera på hur vi ska presentera, diskutera och ge mer kunskap om zonerna och om hur man använder dem.

Läs mer

Läs hela referatet från seminariet. Referatet är gjort av Annika Hellbom.