|
Av Helena Kroon, Birgitta Rämert, Eva Wirén.
Ser du rött när du hittar en liljebagge? Då kan det faktiskt vara en lökbagge i farten!
Det hänger på benen
Liljebaggen och lökbaggen är närbesläktade och väldigt lika.
Det är lätt att vid första ögonkastet förväxla de två. Båda skalbaggarna har en klarröd kropp och är ungefär 1 cm långa. Tittar man lite noggrannare ser man emellertid att lökbaggens ben och huvud är röda, medan liljebaggens ben och huvud är svarta.
De skiljer sig även åt när det gäller val av föda. De växter som angrips av
liljebaggen tillhör släktet Lilium, t ex madonnalilja, brandlilja och krollilja samt
växter tillhörande släktet Fritillaria, som kejsarkronor och kungsängsliljor. Dagliljan blir trots sitt namn inte angripen – den tillhör inte familjen Liliaceae utan familjen Hemerocallidaceae. Lökbaggen lever av växter som tillhör släktet Polygonatum, t ex getrams och storrams, samt släktet Allium där ramslök och gräslök är uppskattade växter. Lökbaggen tycker även om liljekonvaljer och liljor.
Syftet för Trädgårdsspanarprojektet 2006 var att ta reda på liljebaggens naturliga fiender (se Ht 6/2006). Våra Trädgårdsspanare samlade in liljebaggslarver för vidare befordran till Alnarp och där bearbetas nu för fullt resultatet inom ramen för ett examensarbete på SLU. Som en del i projektet samlade några medlemmar fullvuxna baggar. Målet med detta var att se om det i Sverige bara är liljebaggen Lilioceris lilii som är ett skadedjur i trädgården, eller om dess släkting lökbaggen L. merdigera också förekommer. Insamlingen gjordes på ett dussin platser runt om i Sverige, med hopp om att kunna se en eventuell spridning av de båda arterna.
Djuren plockades på kejsarkronor, kungsängsliljor, olika typer av liljor tillhörande Lilium-släktet samt på gräslök och purjolök.
Totalt fick vi in 127 skalbaggar varav 111 liljebaggar och 16 lökbaggar. Intressant att se var att de 16 lökbaggarna kom från de två nordligaste insamlingsplatserna, vilket var i trakterna av Skellefteå och Umeå,
närmare bestämt i Lövånger och i Oxviken, där baggarna är insamlade på gräslök, purjolök och liljor. Liljebaggar är hittade i större delen av landet, ända upp till Umeå.
Eftersom det var en liten undersökning går det inte att dra några entydiga slutsatser av lök- och liljebaggens framfart i Sverige. Det vore intressant att gå vidare med en undersökning inte minst när det gäller de två arternas födoval. Vilka preferenser har de när det gäller värdväxter? Hur ser det ut i olika delar av landet?
Stort tack till alla som har hjälpt till med insamlandet av lök- och liljebaggar!
Källor
Åkerberg, C, (2003) Faktablad om Växtskydd 53T, Liljebaggen. SLU.
Haye, T and Kenis, M, (2004) Biology of Lilioceris spp. (Coleoptera: Chrysomelidae) and their parasitoids in Europe.
Upp |