Av Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare och trädgårdsdesigner, radgivning@tradgard.org

Potatis som trotsar bladmögel? Kan förgroning och sortval hjälpa oss till goda potatisskördar trots potatisbladmögel?

Årets frågeställning intresserade många. Tack vare välvillig sponsring av utsäde från Larsviken Lantbruks AB kunde alla medlemmar som anmälde sig runtom i landet delta.

Så gick det till
Odlare med ”potatisvana” men med problem med bladmögel efterlystes. Dessa skulle testa hur olika förgroningsmetoder och val av sort påverkar skördeutfallet vid besvär med bladmögel. Alla 76 anmälda fick 15+15 potatisar av två olika sorter; ’Maris Peer’ med en utvecklingstid på 10–12 veckor och ’Orla’ med en utvecklingstid på 8–10 veckor, se faktarutan för mer information.

Fem knölar av vardera sort skulle:
a) förodlas ljust i mager jord 3(-4) veckor före normal utsättning.
b) förgros liggande ljust 3(-4) veckor före normal utsättning.
Rekommenderad förodlingstemperatur i båda fallen ca 12°C.
c) lagras i kylskåp för att sedan sättas på friland samtidigt med de förgrodda leden.
                      

Så här såg de tre försöksleden av potatisen ’Orla’ ut inför utsättning. Den från kylskåp har bleka groddar, den som legat ljust har gröna, små groddar och den som satts i jord har utvecklade rötter och kraftigare gröna groddar.

Alla leden av samma sort skulle sättas på friland samtidigt, skötas likvärdigt under växtsäsongen samt sedan skördas samtidigt. Vid angrepp av bladmögel skulle blasten avlägsnas.

Tydligt angrepp av potatisbladmögel, hög tid att ta bort blasten!

Resultat
Av de 76 spanarna har 63 inkommit med rapporter, en svarsnivå på 83 %. De flesta har noggrant svarat på alla frågor i enkäten. Många har gett värdefulla kommentarer, gjort ordentliga redovisningar och skickat bilder.
Stort tack!

Den lilablommande ’Maris Peer’ blommade fint och bra men den vita ’Orla’ blommade mera sparsamt hos de flesta spanarna

.

’Maris Peer’
Maris Peer (MP) har hos 32 av spanarna fått angrepp av potatisbladmögel. Det tidigaste angreppet noterades i slutet av juni i Uppland. Vanligast är att angreppen börjar visa sig i mitten av juli till början av augusti. Åtta konstaterade skillnader i de olika leden. Potatisar förodlade i jord har fått de tidigaste och även de största angreppen. Endast en har konstaterat brunröta på knölarna och då bland dem som förodlats i jord.

Hela 26 spanare har sluppit angrepp av bladmögel på sin potatis. Några har förmodligen undgått angrepp p g a tidig skörd i slutet av juni och början av juli. Två spanare har uttryckligen sluppit angrepp på denna sort fast andra potatisar i närheten varit drabbade och infektionstrycket varit stort.

Från skördevikterna, se tabell 1, kan man utläsa att de potatisar som har förodlats i jord har gett störst skörd eller ca 5 % mer än de förgrodda i ljus och ca 18 % mer än de från kyllagring. Bland dem som fått angrepp av bladmögel är skillnaden större, 10 % resp 19 % medan de som klarat sig från bladmögelangrepp fått likvärdiga skördar i de båda förgrodda leden. Dessa har även fått den största skörden.
MP har totalt gett 14 gånger utsädesvikten i skörd och de som drabbats av bladmögel har fått ett utfall på 12,5 gånger. Hela 65 % av spanarna kan tänka sig att odla den igen. Några tycker dock att den är alltför mottaglig för bladmögel och avstår, medan andra tycker att den klarat detta bättre än andra sorter som de odlat.

Sammanfattning av alla kommentarer: beröm för den fina potatisen som är jämn i storlek, förhållandevis
fast och klarar kokning bra. Dock är den aningen smaklös med en viss beskhet i skalet.

’Orla’
Orla (O) har klarat sig bättre från angrepp av bladmögel än MP. Här är 27 odlare drabbade medan 31 har klarat
sig. De som fått bladmögel på potatisen har dock fått det samtidigt eller t o m något tidigare än på MP. Tidigaste
angreppet upptäcktes redan 20 juni i Dalarna. Dock verkar förloppet gått långsammare på O än på MP.
Nio har noterat angreppsskillnader i leden och angreppet har kommit först på den i jord förodlade potatisen, här
har angreppet även varit mest omfattande. Sist har bladmöglet angripit de kyllagrade potatisarna. Brunröta har
konstaterats av endast en odlare och då i alla tre försöksleden.

Av skörderesultatet, se tabell 2, kan man utläsa att de potatisar som har förodlats i jord har gett störst skörd
men endast 2 % mer än de i ljus förgrodda och 18 % mer än de som kylkyllagrats. Bland dem som fått angrepp av bladmögel är skillnaden något större, 5 % resp 18 % och bland dem som klarat sig undan bladmögelangrepp är skillnaden endast 1 % resp 16 %. Dessa har även fått den största skörden.

O har totalt gett 10,5 gånger utsädesvikten i skörd och de som drabbats av bladmögel har fått ett utfall
på 10 gånger utsädesvikten. Spanare har överlag gillat sorten och 73 % odlar den gärna igen. Sorten beskrivs av många som mycket god med lämplig mjölighet och fina potatisar. Den kokar dock lätt sönder och ger stor
andel riktigt stora potatisar, speciellt har detta visat sig i de förgrodda leden. Angående mottaglighet för bladmögel får den både ris och ros. Vissa anser den mer motståndskraftig och har speciellt noterat att förloppet efter infektion är långsamt. En odlare nämner att sorterna ’Matilda’, ’Timo’ och ’Silla’ klarat bladmöglet bättre och därför gett bättre skörd än O.

Tydlig skillnad mellan de tre försöksleden av ’Orla’ den 25 maj i Kungälv. Denna potatis började förgros den 10 april och sattes ut den 1 maj.

Här är ett stånd av respektive led av bladmögeldrabbad ’Maris Peer’ skördad. Medelskörden bland spanarna blev 3,81 kg för potatis förodlad i jord, 3,55 kg för den förgrodda i ljus och 3,36 kg för den kyllagrade. En bra utdelning på 12,5 gånger utsädesvikten trots problem med bladmögel!

Slutsats
Att dra slutsatser av denna spaning är inte lätt eftersom vissa resultat är motstridiga hos de enskilda spanarna och skillnaderna förhållandevis små. Några spanare har t o m fått störst skörd av de kyllagrade potatisarna.
Utifrån den totala medelskörden kan man dock konstatera att förodling ger viss utdelning och störst är skillnaden i gruppen som drabbats av bladmögel, alltså ett sätt att få bättre skörd och delvis trotsa bladmöglet! Naturligtvis bidrar även den förhållandevis korta utvecklingstiden hos de båda sorterna till resultatet.

Skillnaden mellan förodling i jord och den förgrodda i ljus är dock förvånande små. Många spanare som låtit
potatisen växa för länge i jorden inomhus, upp mot 6 veckor, eller för mörkt vid för hög temperatur så groddarna
blivit långa och taniga har fått sämre resultat än de som satt ut dem med små, knubbiga, gröna groddar.

Det är viktigt att förgro rätt i jord annars kan det vara bättre att låta potatisen ligga svalt och ljust före sättning!

Förodlade potatisar uppvisar även de tidigaste och största angreppen av bladmögel, vilket förbryllar och påverkar skördeutfallet negativt. De långt drivna potatisarna utsätts även lättare för frost ute, vilket varit fallet för
många spanare.

Den interna matchen mellan MP och O är jämn. O har klarat sig bättre mot bladmöglet och förloppet är långsammareän hos MP. MP ger större skörd jämfört med utsädesvikten men båda har gett en godkänd utdelning. Hos O är skördeskillnaden mellan angripen och ej angripen potatis mindre vilket kan förklaras med den något kortare utvecklingstiden.
Många kan tänka sig odla sorterna igen, fler föredrar O men även MP är populär. Det hade varit önskvärt med
fler sorter i spaningen för en bättre helhetsbild. Förhoppningsvis får jag möjlighet att återkomma i ämnet och
även utveckla årets resultat som innehåller mycket mer information

Lise-Lotte Björkman

Vi samarbetade med Larsviken Lantbruks AB, som saluför ett intressant och kontrollerat potatissortiment direkt till kund.

Upp