Gröna blad  
RIKSFÖRBUNDET  

 

    

line decor
    Hem   •    Om Svensk Trädgård   •   Medlem   •   Förening   •   Kunskap   •   Tidningen   •   Kontakt    
line decor
 
Rapport från Trädgårdsspanarna 2004
traädgårdsspanare

Eva Wirén, trädgårdsrådgivare.

Liljebagge

Liljebaggen
får de flesta av oss att se rött. Är det värt att ta fram sprutflaskan eller är fingrarna bästa hjälpen? I årets medlemstest granskades naturliga medlet Bionim.

Stort intresse för liljebaggen

Den här sommaren gick testet ut på att pröva om Bionim, ett naturligt bekämpningsmedel mot skadeinsekter, har någon effekt på liljebaggen (se Ht 1, 4/2004). Från Nim Distribution Center fick vi 60 st flaskor som det inte var svårt att bli av med, för närmare 100 medlemmar hade anmält intresse. Ett femtontal ville bli ansvarsperson i sin förening, dvs man åtog sig att testa i ytterligare någon trädgård utöver sin egen. Därmed har vissa testpaket kunnat utnyttjas av mer än en person.
De 60 utskickade testpaketen resulterade i 52 återsända rapporter från Trädgårdsspanare väl spridda i Götaland, Svealand och Västsverige, med nordligaste utpost Dalarna och norra Uppland.

Liljebaggar är annars hittade i större delen av landet, ända upp till Umeå.

Krolliljor vanliga

Lilja
Lite bakgrundsfrågor visar att två tredjedelar av försökspersonerna har mer än 20 liljor i sin trädgård. Allra vanligast är krolliljor och kungsängsliljor, därefter hybridliljor och kejsarkrona. Många fler arter och sorter finns uppräknade, t ex brandlilja, madonnalilja, kungslilja och tigerlilja. Vi frågade om det bland alla dessa liljor finns sådana som inte angrips av liljebaggen. Något förvånande är det så med kungsängsliljor (nämns av 21 %) och därefter dagliljor (nämns av 11 %). Många trädgårdsägare vittnar ju annars om problem med just kungsängsliljor. Dagliljor brukar däremot beskrivas som problemfria vad gäller liljebaggen. Men många faktorer kan spela in; placering, vegetation omkring m m. Av formulären framgår att 38 % svarat helt och hållet ”nej” på frågan om det finns liljor i trädgården som inte brukar angripas av liljebagge.

Två olika behandlingar
Vi ville testa två olika besprutningsintervall för att se om det gav någon skillnad i effekt. Alla Trädgårdsspanare fick sålunda samma instruktion utom på en punkt: halva gruppen skulle spruta med Bionim 1 gång i veckan, den andra halvan 1 gång var 14:e dag.
Varje Trädgårdsspanare fick välja ut försöksplantor (max fem) att testa Bionim på och dessutom kontrollplantor (max fem) som ej besprutades, att jämföra med. Man fick förstås inte klämma ihjäl eller på annat sätt bekämpa liljebaggar medan testet pågick. Tre avläsningar gjordes under sommaren. Även kontrollplantorna bedömdes.
De siffror vi har som underlag för skadornas omfattning bygger på totalt 43 trädgårdar. (En del formulär fick sorteras bort helt enkelt därför att man inte hade några skador i varken försöks- eller kontrolledet.) Eftersom varje Trädgårdsspanare hade flera plantor i test så blir det totalt sett ändå ganska många liljor som deltagit i bedömningen.
Krollilja är den lilja som förekommit mest i testet, både bland försöks- och kontrollplantor. Även hybridliljor är vanliga i båda leden. Bland kontrollplantorna finns det många kungsängsliljor, däremot är de inte så vanliga i försöksledet. Man kan spekulera i om detta har någon betydelse för resultatet, men denna undersökning ger inget svar.

Hur gick det?
Den här sommaren har spelat oss mer än ett spratt, dels för att det på vissa håll varit ovanligt lite liljebaggar, dels p g a vädret med ideliga regn. Över en femtedel av Trädgårdsspanarna vittnar om få baggar, och lika många har tagit upp det besvärliga vädret som försvårat behandlingarna.
Många omständigheter spelar som sagt in när man gör trädgårdsförsök, men tittar man på hur det gått trädgård för trädgård, dvs jämför behandlade och obehandlade plantor hos en och samma försöksperson, så är åtminstone odlingsförhållanden och andra lokala faktorer någorlunda desamma. Svaret vi fått fram är att de behandlade plantorna tycks ha klarat sig något bättre än kontrollerna. Det gäller både de som sprutat enligt det täta schemat och de som sprutat mer sällan. Men resultaten varierar och det finns flera exempel där det inte varit någon skillnad alls mellan att spruta eller ej. I ett fåtal fall har de besprutade t o m klarat sig sämre. Huruvida det är någon skillnad i effekt att spruta varje eller varannan vecka har vi inte kunnat få fram i vår undersökning.
Totalt sett verkar resultatet lovande, men man måste ha i bakhuvudet att detta är ett mycket begränsat test och inget man kan dra några entydiga slutsatser från.

Trädgårdsspanarnas egna synpunkter
Bland kommentarerna i formulären finns både ris och ros. ”Otroligt frustrerande, absolut ingen skillnad” skriver en spanare som haft behandling varje vecka i tre olika trädgårdar. Så här uttrycker sig en annan: ”Tycker det är mera noga att klämma sönder baggen varje dag, fast man missar äggen ibland.” Hos några där det fungerat lät det så här: ”Knopparna på de obesprutade blev halvt uppätna, men på de sprutade var de helt orörda, jättefina blommor”, eller ”Antalet liljebaggar minskade drastiskt på de behandlade plantorna.”
Vissa upplever att Bionim inte stoppar gnag helt och hållet men att det ändå hämmar baggarna så pass att liljorna ser hyfsade ut. Sju testpersoner påpekar att de inte sett några – eller ovanligt få – ägg och liljebaggslarver. ”Bionim verkar motverka att ägg och larver utvecklas på bladen.” Detta stämmer med beskrivningen av medlet rent generellt, och är positivt eftersom larverna normalt gör mycket stor skada.
En handfull Trädgårdsspanare skriver att de provat medlet på andra skadegörare med gott resultat, t ex bladstekel på klematis och på rosor.
En av frågorna var att på en skala 1–5 ange hur nöjd man var med Bionimet. 1 = mycket nöjd, 5 = inte alls nöjd. Snittbetyget blev en svag övervikt åt det nöjda hållet och i stort sett identiskt för de båda grupperna, 2,8 respektive 2,9. Av alla Trädgårdsspanare är det mer än hälften som kan tänka sig att använda Bionim mot liljebaggen igen. Resterande har svarat ”Nej” och ”Vet ej” i ungefär lika stora delar.
Ett par av testpersonerna tänker på pollinerande insekter och menar att trots bra effekt så är användning av Bionim bara aktuellt ”… om det inte sker någon påverkan på humlor och bin”. Enligt uppgifter från bl a Kemikalieinspektionen så är Bionim inte giftigt för bin och det finns inga restriktioner i behandlingen vad gäller detta.

Fingrar och medel kompletterar varandra

Liljebagge, larv.
Utgångspunkten för vårt försök var att spruta i förebyggande syfte, behandlingsschemat var styrt och försvårades av täta regn. ”Svårt att spruta var 14:e dag hela sommaren speciellt som det varken ska regna eller ske i solsken” skriver en spanare. I normala fall skulle man kunnat anpassa besprutningen bättre efter rådande förhållanden och kombinera med att plocka och klämma ihjäl djuren. Fingrarna är fortfarande bland de bästa redskapen vi har mot skadegörare i trädgården.
I vår undersökning ser vi en tendens till att Bionim motverkar liljebaggen. Det skulle i så fall kunna vara ett komplement och hjälpmedel för den som vill mildra eller försena ett angrepp, eller om man har stora mängder liljor att hålla efter. Dessutom är ju användningsområdet större eftersom det har effekt på många andra skadeinsekter.

Nim utvinns ur nimträdet Azadirachta indica. De verksamma ämnena mot insekter, bl a azadirachtin, utvinns ur frökärnorna eller bladen. För fritidsodlare finns Bionim K, ett Krav-godkänt bekämpningsmedel klass 3 mot skadeinsekter på prydnadsväxter. Medlet har en frånstötande effekt och stör djurens utveckling. Bionim är biologiskt nedbrytbart. Den allmänna rekommendationen är att spruta var 14:e dag i förebyggande syfte och vid svåra angrepp var 7:e dag. Kan finnas i välsorterade trädgårdsbutiker, annars www.bionim.com, 08–740 26 30.

 

Carina Agebratt i Åkersberga Trädgårdssällskap är nöjd med resultatet.
– Det syntes tydligt att på de besprutade liljorna fanns inga liljebaggar, de valde de obesprutade intill, berättar Carina. Det var värt att använda Bionim, men det var svårt att dosera eftersom det gick åt så lite varje gång.
Hos Christina Tenselius i Nyköpings Trädgårdsförening fungerade det inte lika bra. Hon har mängder med krolliljor i trädgården och oerhört många liljebaggar.
– Jag såg ingen skillnad mellan att bekämpa eller ej.
Christina tycker det var roligt att vara med och testa men gillar egentligen inte att hålla på att spruta.
– Man får anpassa växtvalet till sådant som går bra att odla.

Upp

 
 
Svensk Trädgård,  Box 2966,  187 29 Täby     •     Besöksadress: Nytorpsvägen 34,  Täby          Telefon: 08-792 13 15    Fax: 08-792 39 53     •     Epost adresser se kontakt