Det är 30 år sedan den första spanska skogssnigeln hittades i Sverige. I dag är den etablerad här och på många håll en riktig plåga. Vi tittar närmare på snigeln genom flera kortfattade faktaartiklar under året.

Spanska skogssnigeln, Arion lusitanicus, är en av ca 20 arter sniglar i Sverige. Sniglar lever av växtmaterial, dött och levande, och raspar i sig födan med en tunga. Djuren är viktiga som nedbrytare och renhållare i naturen men vissa blir svåra skadegörare på våra odlade växter. Spanska skogssnigeln är särskilt besvärlig och måste bekämpas. Den har med rätta fått mycket uppmärksamhet, men att kalla den ”mördarsnigel” är lite olyckligt. Snigeln angriper och dödar inte sina artfränder, däremot kan den äta på kadaver – men det gör flera sniglar och snäckor.
Spanska skogssnigeln härstammar från Spanien och Portugal. Sedan den kom till Sverige har den ökat explosionsartat och finns numera i hela södra och mellersta Sverige samt en bra bit utefter Norrlandskusten. Spridning sker främst med plantor som vi tar med till nya platser, genom att ägg och småsniglar kan finnas i jorden runt rötterna. Många länder i Europa är drabbade.
Den spanska skogssnigeln blir upp till 15 cm lång. Vuxna djur är enfärgade i nyanser från ljus-, röd- till mörkbrun

– variationen är stor. Risk för förväxling med andra (harmlösa) arter finns men hittar man ett flertal sniglar med detta utseende i sin trädgård är sannolikheten stor att det är spanska skogssnigeln. Se bilder på www.gnm.se, Göteborgs Naturhistoriska Museum. Där finns också fakta om insändande av sniglar för artbestämning. För helt säker identifiering krävs nämligen specialistundersökning.
Spanska skogssnigeln kan befrukta sig själv men vanligtvis sker parning. En snigel kan lägga flera hundra ägg. Dessa är vitaktiga, ca 3,5 mm, och läggs under sommar och höst klumpvis på fuktiga, skyddade platser. Det tar ungefär två månader från ägg till vuxen individ, beroende på temperatur. De vuxna sniglarna dör i oktober. Ungsniglar i olika stadier övervintrar, t ex i hålrum i jorden, och kommer fram i april–maj året därpå. Det är tveksamt om äggen övervintrar, möjligen i landets sydligaste delar.
En korsning mellan spanska skogssnigeln och vår inhemska svarta skogssnigel har konstaterats på ett 100-tal platser i södra och mellersta Sverige. Den är mycket lik den spanska och har ett likartat beteende.