Gröna blad  
RIKSFÖRBUNDET  

 

    

line decor
    Hem   •    Om Svensk Trädgård   •   Medlem   •   Förening   •   Kunskap   •   Tidningen   •   Kontakt    
line decor
 
... om växthormon ( Auxin)

Hur vet toppskottet hur roten mår? Om den har det torrt eller blött? Hur vet roten när den behöver bilda sidorötter? Hur vet växten när det är läge att börja blomma, att frukterna ska utvecklas och mogna och hur vet bladen när de ska falla av?

Jo, genom ett inre signalsystern. En växt är uppbyggd av en väldig massa celler. For att växten ska kunna fungera och utvecklas på ett bra sätt är det ett måste att cellerna kan ha kontakt med varandra på något sätt. Växten måste alltså kunna skicka signaler från en del av växten till en annan, t ex från rot till skott. Dessa signaler utgörs av små molekyler vilka kallas växthormoner. Hormon kommer från grekiskan och betyder "att satta i rörelse". Hormonerna är budbärare och har hos respektive växtcell en receptor. Alltså en mottagare som kan läsa hormonets meddelande och omsatta det i praktiken, t ex få frukten att börja mogna.
Växthormonerna verkar i mycket små doser. Vikten av ett hormon jämfört med vad skottspetsen väger är som vikten av en nål i en 20 m3 stor höstack! Växthormoner förekommer ibland ensamma i vävnader men oftast finns där flera hormoner som då samverkar kring vilket budskap de ska ge cellerna. Det finns fem huvudgrupper av växthormoner, uppdelade efter kemisk uppbyggnad och verkningssatt. Det är auxin, gibberellin, cytokinin, etylen och abskissionssyra. I denna artikel beskrivs auxin. De övriga växthormonernas funktioner kommer att tas upp i kommande artiklar.

Auxin ...sträcker ut

Planta med bar rot.

Auxin var det första växthormonet som upptäcktes. Det var Charles Darwin och hans son som i slutet av 1800-talet kunde visa att det hos småplantor av havre bara var skottspetsen som böjde sig mot solen. Om toppen täcktes över så slutade plantan att böja sig mot ljuset. Detta skulle, ca 50 år senare, på slutet av 1920-talet ta

sin förklaring genom att auxinet och dess inverkan på fototropism upptäcktes.
En av de saker som auxin påverkar hos växten är alltså dess förmåga att rikta sig mot solen, fototropism. En annan egenskap hos auxin är att den styr växtens förhållande till gravitationen och ser till att röttema alltid vaxer nedåt, mot jordens mitt. Hormonet stimulerar också cellernas längdtillväxt hos stjälkar och stammar. Auxinet kontrollerar växtens förmåga till apikal dominans, dvs. att toppskottet får växa fram ensamt utan konkurrens från sidoskott. Det kan vara en fördel om växten till exempel har råkat gro på en skuggig plats och snabbt behöver nå viss höjd for att kunna utnyttja solljuset.

...lockar fram rötter
Auxinet motverkar sidoskott men stimulerar däremot bildandet av sidorötter. Den här egenskapen har tidigare utnyttjas i plantskolor. Genom att doppa sticklingarna i syntetiskt framställt auxin sa får man lättare rötter på svårrotade växtslag. I Sverige finns det inget registrerat preparat for detta längre men i andra länder används det fortfarande.

...påverkar löv och frukt
Auxinerna är med och förhindrar att bladen falls för tidigt på hösten, innan växten har hunnit dra in bladens näring i stammen. Hormonet har också effekt på fruktutvecklingen. En egenskap hos hormonet som utnyttjas kommersiellt, är dess förmåga att hos vissa växter kunna utveckla frukter utan befruktning, sa kallade partenokarpa frukter. Det sker till exempel hos slanggurka.

...ror sig långsamt
Det finns ett tiotal olika auxinero Den vanligaste varianten är indol-3-attiksyra. Auxiner produceras av unga vävnader, t ex skott, frö och nybildade blad. Auxinet transporteras inte genom kärlsträngarna i växten utan genom en annan typ av celler, parenkymceller, som inte är lika lättforcerade som kärlsträngarna. Det innebar att hormonet inte kan ta sig fram speciellt fort utan som högst kan avancera cirka en centimeter per timme genom växten.
Roten är betydligt känsligare för auxin än vad skottet är. For att ge effekt kan hormonet alltså tillföras i lägre doser till roten än vad som krävs i skottet.

…mot ogräs
Syntetiskt framställda auxiner har sedan manga år tillbaka använts för kemisk ogräsbekämpning. Hormonet slår nämligen i starka doser ut tvåhjärtbladiga växter, dvs. de flesta ettåriga fröogräsen men påverkar däremot inte spannmål som tillhör de enhjärtbladiga växterna.

 

Ur Hemträdgården nr 4 2001

 
 
Svensk Trädgård,  Box 2966,  187 29 Täby    •    Besöksadress: Nytorpsvägen 34,  Täby        Telefon: 08-792 13 15    Fax: 08-792 39 53    •    © Riksförbundet Svensk Trädgård