2009
Potatis med brunröta i varmkompost
F: Jag lägger allt mitt hushållsavfall i en varmkompost och använder den sedan till mina tomater. Den ekologiska potatisen jag köper brukar innehålla mer brunröta än konventionellt odlad potatis. Det stämmer väl att brunrötan uppkommer pga potatisbladmögel? Jag har hört att man har mer problem med potatisbladmögel i ekologiska odlingar. Då undrar jag om jag borde låta bli att använda komposten till mina tomater, eller om smittan endast förs vidare av blast som läggs i kompost?

S: Ja, brunröta orsakas av potatisbladmöglet och är ett gissel i ekologisk odling. I angripna knölar finns svampens mycel och även tjockväggiga vilosporer kan förekomma. Lägger du knölar i en välfungerande varmkompost där temperaturen ligger på uppemot 70 grader två veckor i sträck dödas mycelet. Vilosporerna är däremot tåligare och tyvärr har jag inte kunnat hitta några uppgifter hur man bäst tar kål på dessa i en kompost. Hur som helst finns det risk för att smittan finns kvar i komposten och sedan sprids med denna. Du skall i varje fall inte använda komposten till tomat eller andra potatisväxter som är mottagliga för potatisbladmögel. Vill du vara på den säkra sidan lägger du inte angripna potatisar i komposten!

2009
Nematoder mot mördarsnigeln
F: Jag har stora problem med mördarsniglar! Jag plockar och har ihjäl dem men de hinner ändå ibland kaläta i mina odlingar. Jag vill ogärna använda kemikalier men är nyfiken på hur den biologiska bekämpningen med det nya preparatet Nemaslug fungerar och hur det skall användas på bästa sätt. Det är ju dyrt och man vill ju inte kasta pengarna i sjön.

S: Ja, biologisk bekämpning med hjälp av nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita blev i fjol godkänt här i Sverige och budskapet om dess effekt, användning och sidoeffekter har varierat och här finns ännu mycket att lära! I biologisk bekämpning använder man naturliga fiender för att hämma skadegöraren, samspelet är komplext och det gäller att sätta sig in i och förstå organismernas livscykel och krav på livsmiljö för att uppnå bästa effekt.

Dessa mikroskopiskt små nematoder eller ringmaskar lever i fuktig miljö i marken och är känsliga för uttorkning, hög värme och minusgrader. De behöver värddjur att föröka sig i. Deras rörlighet är begränsad och de förflyttar sig mer vertikalt med markvattnet än över en stor yta. Därför är det viktigt att man behandlar där man vet att sniglarna finns.

Nematoden infekterar snigeln via kroppshåligheter och utsöndrar en bakterier Moraxella osloensis inne i snigeln. Snigeln slutar äta efter ca 3 dagar och dör slutligen. Bäst effekt har nematoderna på små ungdjur av mördarsnigeln. Börja därför vattna ut nematoderna direkt när dessa vaknar till liv på våren dvs när dygnsmedeltemperaturen överstiger +4°C. Den spanska skogssnigeln eller mördarsnigeln övervintrar som ungdjur av olika storlekar och vissa behöver bara någon vecka på sig för att bli könsmogna och börja lägga ägg. Från ägg till kläckt snigel tar det sedan ca fyra veckor. Dessa tar i sin tur fem till sex veckor på sig för att bli könsmogna.

Upprepa nematodbehandlingen efter ca sex veckor respektive tolv för kontinuerlig effekt och försök på hösten att komma åt de unga sniglarna som skall övervintra till nästa år. Nemaslug går att beställa som en trestegs dos och då får man preparatet hemskickat med sex veckors intervaller. Preparatet innehåller vilande larvstadier av nematoden och det är viktigt att det förvaras svalt +2-5 °C både under transport och hemma i kylskåp. Det är färskvara och märkt med ett bäst före datum. Den minsta förpackningen med 12 miljoner nematoder räcker till 40 m². Du blandar en fjärdedel åt gången med kallvatten i en 10-liters kanna med stril och vattnar ut lösningen på en gång, jämnt fördelat över markytan. Vattna efteråt med lika mycket rent vatten. Behandlingen görs vid fuktig väderlek och temperaturen bör ligga på minst +5°C.

Större sniglar är mera rörliga och nematoder är inte en effektiv behandling mot fullvuxna sniglar. Dock kan det vara värt att pröva en ”norsk” metod som går ut på att infektera infångade sniglar i ett ljummet ”nematodbad”. Smittade sniglar klipps sedan av på mitten och läggs ut i trädgården som bete åt andra mördarsniglar som äter dessa och själva blir infekterade.

Nemaslug kan vara värt att pröva men fortsätt även med din manuella plockningsmetod som alltid har effekt.

Nemaslug kan köpas via www.bionema.se www.nyttodjur.se www.nematoder.sewww.lindesro.se www.ljuvahem.se.

Gnag i perennblad
F: Vad är det som äter på min viva och på mina gröna fina blad; hasselörten som jag fick av en väninna, samt bakom hasselörten har jag en temynta tror jag och den ser inte heller ut att trivas?

S: Jag tycker att det ser ut som snigelangrepp, eller om det är snäckor (dvs de med hus). De senare klättar gärna upp i växter och kan göra hål i blad långt upp. Det kan möjligen också vara larver av någon insekt. De finns antagligen inte kvar nu, så här sent, men du kan ju alltid undersöka växten för säkerhets skull. Sedan får du hålla ögonen på dem nästa år.
För övrigt tycker jag att hasselörten ser väldigt blek ut? Det kan handla om vanlig kvävebrist och det du kan göra i höst är att mylla ner lite benmjöl, ett långsamverkande kväve-fosforgödselmedel som går bra att använda på hösten. Snabbverkande kvävegödsel som t ex hönsgödsel, blodmjöl eller blåkorn ska man enbart tillföra under växtsäsongen.
Hasselört uppskattar något kalkhaltig jord så det andra man kan fundera över är om pH-värdet är för lågt i rabatten?

Död pipranka
F: Har en pipranka som är ca 25 år gammal som har vuxit och varit mycket präktig. Ända till i år då stjälkarna var svarta och det inte blev ett enda blad på den. Vad tror du att det beror på och går den att rädda? Hade tänkt klippa ner den under sommaren men det blev inte av. Kan vi klippa ner den nu eller ska vi vänta till i vår?

S: Det låter underligt med piprankan och jag vet inte vad det kan vara. Om den är död rakt igenom så kan ni lika gärna klippa ner den nu, till frisk ved. Men om det är liv i den, dvs att ni ser att det är grönt och friskt i stammarna, så avvakta till våren och se om det kommer knoppar och nya blad, och gör en ev beskärning utifrån det.

Beskära ölandstok
F: Har en gammal häck av ölandstok, vilken tid på året ska den klippas och vilken klipphöjd är lämplig? Vad ska man för övrigt tänka på för att få ölandstoken livskraftig?

S: De flesta ölandstokar brukar behöva klippas ner hårt (nära marken) vart tredje till vart femte år, när de börjar se risiga ut. Det görs tidigt på våren, före lövsprickning. För övrigt, mylla ner kompost runt, kanske lägga lite gräsklipp runt buskarna eller gödsla med något allround-gödselmedel om de ser ut att inte vilja växa så bra. Frågan gäller Borås.

Förökning av olivträd
F: Jag vill föröka mitt olivträd. Hur gör jag för att sticklingarna ska gro lätt? Tog sticklingar förra våren och de stod länge utan att få rötter, till sist ruttnade de.

S: Oliv förökas med toppsticklingar under sommaren. Skär av sticklingen strax under ett bladveck och sätt i såjord. Jorden bör vara ganska varm, 30-35 grader, tills den rotar sig. Detta enligt Lena Månssons bok Krukväxter.
Min engelska förökningsbok skriver om halvförvedade sticklingar som tas sommar-sensommar, och påpekar att de ska ställas under plast/i miniväxthus eller liknande för att hålla en hög luftfuktighet.
Oliv kan nog vara svår att få rötter på, men enligt en annan källa varierar det mellan olika sorter.

Ogräs i gräsmatta och rabatt
F: Har ett ogräs som håller på att knäcka mig. Det finns överallt och sprider sig ohämmat. Det finns i rabatterna och gräsmattorna kvävs. Jag tror det heter jordreva. Det kilar snabbt iväg med långa revor och har en speciell lukt när man hanterar det. Vad göra? Att repa hjälper bara för stunden.

S: Det finns tyvärr inte så många genvägar att bli av med ogräs och särskilt svårt är det ju med fleråriga sådana som trängt in bland andra växter. För gräsmattans del är nog omsådd (av begränsad, "invaderad" yta alternativt hela) det enda långsiktiga alternativet om ogräset blivit väldigt dominerande.
I rabatter kan en vertikal spärr mellan gräsmatta och rabatt mota ogräset till viss del. Se gärna vidare i Hemträdgården 3 07 för olika tips om kanter.
För att sanera själva rabatten är det rensa flitigt som gäller för att trötta ut ogräset (lätt att man ger upp, jag vet) eller att ta upp trädgårdsväxterna och sedan gräva om och rensa den öppna jorden grundligt alternativt rensa någorlunda och sedan täcka ytan med svart markduk, plast, tjocka lager tidningar eller liknande 1-2 säsonger. 

Sättlök går i blom
F: Jag sätter varje år sättlök som jag köper i trädgårdsbutiken. Varje år får jag några som blommar, skördar naturligtvis dem först eftersom de inte är lämpliga att torka. I år är det mer än 50% som blommar och jag undrar vad det beror på? Är det anlag i löken eller beror det på att det var ovanligt torrt i våras? Vore bra att få ett tips inför nästa års löksättning.

S: Sättlök kan gå i blom om den utsätts för en köldknäpp på våren, eller om det överhuvudtaget är kyliga förhållanden vår och försommar, så jag skulle tro att det har med väderbetingelserna att göra. Rödlök är extra känslig.
Helt omöjligt kanske det inte är att torkan har spelat in också. När växter utsätts för extrem torka så uppfattar de det som vinter (som ju teoretiskt sett är en torrperiod för växterna) och när regnigare väder sedan kommer så kan de blomma om som om det blivit vår igen. Om detta gäller även lök vet jag dock inte, men t ex fruktträd kan reagera så.
Värmebehandling tar död på blomanlagen och sådan lök ska inte gå i blom (eller endast några procent). Nelson Garden saluför värmebehandlad gul och röd lök sedan ett par år nu, så det går att få tag på i välsorterade trädgårdsbutiker.

Vintergröna i slänt
F: Jag ska plantera vintergröna Vinca minor i en slänt. Den är ca 12 kvm. Hur tätt ska jag sätta?

S: 35 cm planteringsavstånd är det som vanligen rekommenderas. Vill man att ytan ska växa ihop lite snabbare så kan man sätta något tätare.

Beskärning av körsbär
F: Vi har ett gammalt körsbärsträd som har blivit otroligt stort och tätt, säkert 12 m högt och lika brett. Måste vi vänta tills i höst med att beskära trädet eller kan vi ta en del redan nu i vår och i så fall hur mycket? Vi bor i södra Sverige.

S: Körsbär (särskilt sötkörsbär) är känsliga för hård beskärning, det blir lätt gummiflöde och svårt att läka beskärningssåren så det gäller att gå lite varsamt fram. Vänta med beskärningen till sensommar eller tidig höst.

Mögel på gräsmatta
F: Har till min förskräckelse upptäckt ett vitt nät som jag tidigare trott varit ett tunt snötäcke men nu ser jag ju att det är något elände som täcker marken på en yta av ca 1 kvm under ett litet träd. Mattan håller på att ta sig uppför trädstammen. Vad är det? Har provat att spruta med Pyrex men jag har en känsla av att det inte är rätt. Vore oändligt tacksam för ett svar.

S: Jag tror det är snömögel, dvs svamp (det finns flera olika) som ofta visar sig i gräsmattan efter vintern, på fläckar där det är lite fuktigt och svalt, och där snön ligger länge. Kanske har det varit istäcke periodvis och därunder gynnas svampen men gräset trivs inte så bra. Det brukar försvinna på våren när gräsmattan torkar upp och det blir varmare.
Du kan räfsa lite så att det luftar och rivs bort. Du kan torka eller gnida bort möglet på stammen. Jag tror inte att det är någon fara eller att den återkommer på trädet.

Bevara höstens fägring i vasen
F: Jag har för mig att om man knipsar av s.k. "cigarrer" (vattenväxt) och häller något medel i så spricker de inte sedan inomhus och flänger ut allt frömjöl. Det är ju aktuellt att ta in sådana nu. Vad är det för medel och i vilken proportion ska det tillsättas?

S: Kvistar med vackra höstlöv kan man ta in och bevara genom att låta dem stå och dra i en vas med vatten och glycerin (finns på apoteket), men om det gäller även”cigarrer” vet jag inte.

Förvaring av fröer
F: Hej, hur länge kan man spara fröer och fortfarande ha en rimlig grobarhetsprocent? Olika för olika typer av fröer? Förvaringsmiljö?

S: Det beror som sagt på vilka frön, en del kan sparas längre än andra. Mörkt, svalt och torrt är bästa förvaringsförhållanden.
1-2 år för dill, lök, majs, palsternacka, persilja.
3-4 år för bönor, morot, paprika, pumpa, purjolök, ärter
5 år för blomkål, broccoli, gurka, kålrot, rotselleri, rädisa, rödbeta, sallat, spenat, tomat, vitkål.

Trädbeskärare sökes
F: Vi har ett stort gammalt Åkeröträd, som vi skulle vilja ha beskuret. Har du möjligen tips på någon eller några skickliga trädbeskärare? Vi skulle vilja få trädet omskött av ett riktigt proffs, som även kan se till trädets form, eftersom det fungerar som ett slags vårdträd för oss.

S: Se vidare på vår hemsida www.tradgard.org, under Beskärningshjälp. Där finns en lista på personer som gått förbundets ”Gröna-Kortet-kurs” i fruktträdsbeskärning, och som åtar sig beskärningsuppdrag.

Nedklippning av perennris
F: Hur viktigt är det på hösten, med den s k "avmogningen". När kan man börja att klippa ner perennerna ? Händer något med växterna om man klipper ner dem "för tidigt" ?

S: Egentligen är det bättre att vänta med nedklippningen till våren. De vissna bladen och stjälkarna utgör ett skydd under vintern och vårvintern. Dels håller de kvar ev snö som ju isolerar bra mot kyla. Dels kan de fungera som skydd mot intensiv vårsol. Solen vill gärna locka fram tidiga perenner innan våren kommit på allvar, vilket kan ge frostskador på skott som sticker fram ur marken. Många perenner har vackra fröställningar som är dekorativa vintertid och värda att spara. Prydnadsgräs ska man överhuvudtaget inte skära ner på hösten. Höstfukt och regn kan tränga ner i de rörformade grässtjälkarna och göra att de ruttnar.
Om perennernas blad inte är angripna av någon besvärlig bladsjukdom som gör att de bör avlägsnas är det bra om blad och ris lämnas till vårrensningen.  

Ovillig vintergäck
F: Jag har försökt flera gånger att sätta vintergäck i trädgården men den vill inte. Ibland kommer någon blomma, men annars bara blad något år för att sedan försvinna. Jag som hoppats att den skulle sprida sig. Har den några speciella krav på jordmån?

S: Vissa smålökar, bl a vintergäck, gäller det att införskaffa så fort de kommit i butiken på hösten. De är nämligen känsliga för uttorkning, och får de ligga länge (och kanske för varmt) innan man köper dem är det risk för att de inte längre har så bra livskraft. De har haft lång väg att transporteras också innan de kommer till butiken, så i värsta fall är de i lite dåligt skick även om man är snabb att köpa. Ibland kan det hjälpa att lägga dem i ljummet vatten några timmar innan de planteras. Om du kan få ta frön av vintergäck hos någon som har så kan du försöka så dem strax efter mognad, någon gång i maj. Annars har de inte några särskilda krav på växtplats, men brukar trivas bäst inne bland buskar, träd och häckar.

Beskärning av vinranka
F: Jag har en fråga om beskärning av en vinranka i växthus. Den är nu två år gammal och har vuxit enormt i sommar och burit en mängd med små gröna druvklasar, söta och goda. Nu har den vuxit utefter hela taket c:a 3-4 meter med många utskott på den. I somras plockade jag bort en del grenar till förmån för klasarna. Ska jag klippa ner hela rankan i taket och bara spara någon meter i början som jag gjorde förra året? Eller låta den vara kvar?

S. Om du vill ha vinrankan spaljérad under taket så ska du inte klippa ner den så hårt, men korta in den ungefär till halva årets tillväxt. Sidoskott kortas in ganska hårt, två knoppar ska lämnas. Ev gallrar man också bland sidoskotten. Nästa höst kortar du in huvudrankan till önskad längd, och sidoskotten som ovan. När huvudrankan bli gammal och fruktsättningen dålig föryngras genom hårdare tillbakaskärning.

Flera frågor och svar kan du hitta på medlemssidorna.
Logga in här