Ett växthus är ett vackert inslag i trädgården och på tomten. Själva odlandet sker här under mer kontrollerade former och påverkas inte lika mycket av väder och vind, som när vi odlar utomhus.

Ett värdefullt plus, speciellt om vi vill pröva växter utöver de vanliga, är att odlingssäsongen här är flera veckor längre än ute i trädgården.
På minussidan finns att vi binder upp oss, precis som när vi köper en hund. Ett växthus kräver, trots installerad automatik, för det mesta daglig tillsyn. I ett växthus sker nedbrytning och omsättning av växtnäring snabbt liksom upphettning, uttorkning och nedkylning.

Placering
Ljuset är den mest betydelsefulla och avgörande faktorn för ett lyckat odlingsresultat. En genomtänkt placering, där man strävar efter maximalt ljusinsläpp, är därför av stor vikt.
Om man låter växthuset stå med gavlarna (kortsidorna) i riktning norr–söder får man det bästa ljusinsläppet. Vanligtvis har man plantor i rader utmed långsidorna och är väggarna monterade mot öst-väst minskar risken att växterna skuggar varandra, speciellt under vår och höst.
Fristående växthus har förstås bäst ljusförutsättningar. Man bör undvika att placera huset i närheten av vissa trädslag, t ex björk, lönn och Salix-arter, eftersom de dels skuggar, dels trivs utmärkt om de får ha rotsystemet i odlingsbäddarna. En alltför solbelyst plats kan medföra att växthuset snabbt blir upphettat med risk att plantorna brännskadas. Vandrande skugga är därför att föredra, dvs att växthuset får skugga någon del av dagen.

Täckmaterial
De billigaste täckmaterialen är plastfolie och begagnade husfönster. Eventuella minnesbilder av fladdrande, söndertrasade plastsjok på gamla växthus och drivbänkar gäller inte för moderna plastfoliematerial. De ska vara UV-beständiga och behålla en bra kvalitet i flera år. Nackdelar är att det kan bildas kondens på insidan och att vattnet då droppar och skadar framför allt småplantor och sådder som står i växthuset.
Av gamla fönster med ram, kanske försedda med spröjs, kan man bygga ett vackert växthus, antingen mot en husvägg eller fritt stående på tomten. Man får vara beredd på en hel del pyssel när fönsterramar och spröjs ska skrapas rena från gammal färg, rutorna kittas och alltihop vitmålas.

Glas som täckmaterial är det allra snyggaste. Just detta att man kan se in i ett växthus av glas, och att man kan titta ut när man är inne i växthuset, är av stor betydelse inte minst för våra sinnen. Tyvärr är glas tungt, skört, blir lätt smutsigt samt isolerar dåligt. Dessutom kräver ett växthus av glas en stabil grund att stå på eftersom tjälskjutning kan få glasrutorna att spricka.
Hårdplastplattor eller plexiglas är handelsnamn för täckmaterial tillverkade av polykarbonat eller acryl. De väger mindre än glasrutor, går inte lika lätt sönder och är därför smidigare att hantera och bygga med. Materialet består av ett eller flera lager med luftkanaler omgivna av plastskivor. Luftkanalerna fungerar som isolering. Moderna plexiglas har god ljusgenomsläpplighet, nästan i klass med glas. Ibland bildas kondens och/eller alger i kanalerna, vilket ger försämrat ljusinsläpp.

Stomme
Äldre tiders växthus byggdes alltid i en stomme av trä, vilket krävde årligt underhåll. Vitmålad stomme reflekterar ljuset, men spröjs av trä släpper in mindre ljus än en modernare stomme av aluminium. En stomme av aluminium är därtill underhållsfri och lätt att hantera.

Grund och sockel
Ett växthus av glas kräver en stabilare grund än ett hus byggt av något plastmaterial. Till vissa växthusmodeller är även sockeln av aluminium. När man skruvat ihop en aluminiumsockel, kan man bära den runt i trädgården och prova ut en lämplig placering, innan man monterar upp resten av växthuset.
En grund eller sockel kan antingen vara helgjuten, bestå av lecablock eller av gjutna plintar. Grunden eller sockeln kan även fungera som värmemagasin och en hårdgjord inramning värms, visserligen långsamt, upp på dagen och hjälper sedan till att hålla kylan borta under natten. Ett sätt att trotsa klimatzonerna!
Grunden och sockeln kan även isoleras ytterligare med skivor av frigolit. En grusbädd i botten minimerar kylan underifrån och en dylik bädd kan också fungera som värmemagasin. Något att tänka på när man odlar i kallare zoner.

Annica Larsdotter, trädgårdstekniker, -rådgivare (bl a FOR), -utvecklare & -pedagog

Hemträdgården nr 1/07